Välkommen till Borealis i Stenungsund
Våra anläggningar i Stenungsund omfattar en egen hamn, Havden, samt en gemensamt ägd hamn, Petroport, en kracker och tre polyetenfabriker samt ett Innovation Center.
Vår verksamhet i Stenungsund
Vår krackeranläggning är en av de mest flexibla i Europa och kan processa många olika råvaror (nafta, etan, propan, butan och olika typer av bioråvara). Råvaror levereras med båt till Stenungsund, där mer än 500 hamnanlöp varje år tar hand om våra import- och exportbehov. Detta gör hamnen i Stenungsund till en av de största industrihamnarna i Sverige.
Krackern har en kapacitet på 620.000 ton per år och huvudprodukterna är eten och propen. Produkter från krackern används sedan som råvara i någon av polyetenanläggningens tre fabriker, som producerar högteknologisk högdensitetspolyeten (HDPE), lågdensitetspolyeten (LDPE) och Borstar®-produkter, framför allt för kabel- och rörmarknaden. Kapaciteten vid vår polyetenanläggning är 750.000 ton per år.
I Stenungsund finns också ett forskningscenter - Innovation Center - som arbetar med polymerdesign, vetenskapliga tjänster och forskning, samt utveckling inom Research & Development (R&D), infrastruktur (Energy and Pipes & Fittings) och högtrycksteknologi. Innovation Center omfattar även en Application Hall och ett High Voltage Testing Centre.
Borealis historia i Stenungsund
- 2023 En ny vattenreningsanläggning invigs på krackeranläggningen och sista ugnen i Stenungsund Furnace Revamp-projektet tas i drift
- 2021 En förstudie för en anläggning för kemisk återvinning av plast inleds och första testet med förnybar råvara i Krackern genomförs
- 2018 Ägarbyte i AkzoNobel och namnbyte till Nouryon
- 2016 Stenungsund Furnace Revamp-projektet (renovering av fyra av de sex äldsta krackugnarna på Krackern) påbörjas
- 2016 Etantanken på Kracker tas i drift
- 2015 Ägarbyte i Norsk Hydro och namnbyte till Inovyn
- 2012 Den nya hamnpiren färdigställdes i november, som administreras av PetroPort AB (ägs 50/50 av Borealis och Perstorp).
- 2010 Borealis nya högtrycksfabrik (LD5) tas i drift.
- 2007 Borealis fattar beslut om att bygga en ny högtrycksfabrik (LD5)
- 2006 OMV/IPIC tar över Statoils ägarandel i Borealis
- 2005 MTBE-anläggningen konverteras till ETBE (etyl tert betyl eter)
- 2004 Borealis Scandinavia bildas
- 2000 Krackeranläggningen expanderas med 50%. Borstar PE-anläggning tas i drift
- 1998 OMV/IPIC tar över Nestes ägarandel i Borealis
- 1994 Borealis bildas med Neste och Statoil som ägare (50/50). Akzo blir ny ägare till Berol Nobel
- 1993 MTBE-anläggningen (metyl tert betyl eter, ersätter bly som oktanhöjare i bensin) tas i drift (Statoil)
- 1988 Nobel tar som ny ägare över Berol
- 1987 Invigning av FoU-laboratorium (Neste Polyeten)
- 1986 Etenterminalen tas i drift. Neste blir ny ägare av Beroxo
- 1985 Statoil blir ny ägare av Essos krackeranläggning
- 1984 Neste blir ny ägare av Unifos. Norsk Hydro blir ny ägare av KemaNord (tidigare Fosfatbolaget)
- 1983 Den andra lågtrycksfabriken står klar och tas i drift (Unifos)
- 1980 Komplexet utökas med Beroxo, den första propenkunden
- 1971 - 72 Den första lågtrycksfabriken tas i drift (Unifos)
- 1969 Essos andra kracker tas i drift
- 1967 Komplexet utökas med Fosfatbolagets PVC-fabrik
- 1963 Krackeranläggningen (Esso) och högtrycksfabriken (Unifos) tas i drift
- 1960 De första petrokemiska kontrakten (Esso, MoDo, Unifos) skrivs för byggandet av ett petrokemiskt komplex i Stenungsund
